Skivrecensioner, DI Weekend

Weekend 16 april

Skivrecensioner

Elvis Costello & The Attractions
Titel: Live At Hollywood High
Skivbolag: Universal/import
Betyg: 4

Ett av skivhistoriens mest inspirerade skivomslag var Barney Bubbles utvikbara LP-konvolut till Elvis Costellos tredje album ”Armed forces” från 1979. När man hade vecklat ut och öppnat omslaget trillade det även ut fyra vykort och en liveinspelad EP med tre låtar.

Det är rätt många Elvis Costello-låtar jag spelat sönder under åren. Men det finns ingen Elvis Costello-inspelning jag spelat oftare än liveversionen av ”Accidents will happen” från denna EP.

Till komp av endast piano sjunger Elvis Costello hjärtat ur kroppen. Hans röst spricker på ett par ställen. (Studioverisonen som finns på albumet är något helt annat: snabbare, mer kontrollerad.)

31 år senare ges nu denna livekonsert för första gången ut i sin helhet i en serie med livespelningar kallad ”The Costello Show”. Inspelningen visar sig vara från den 4 juni 1978. Elvis Costello & The Attractions var ute på en turné för andra albumet ”This year’s model”. Nästan exakt en månad senare spelade de i Linköpings Folkets Park.

Elvis Costello blev tidigt känd för att totalt strunta i publikens förväntningar. Ofta spelade han låtar som publiken inte hört förut.

Vid denna konsert på Hollywood High i Los Angeles – det låter som det kan vara skolavslutning – öppnar han dödsföraktande just med denna stilla ballad, ”Accidents will happen”, detta ett drygt halvår innan den gavs ut på skiva.

Därefter släpper han lös bandet i ”Mystery dance”. Det är en kaotisk, vinglig, sprakande elektrisk konsert, allt annat än perfekt, men där varje sekund ger känslan av att Elvis Costello vill och måste bevisa något. I de snabbare låtarna sliter han i strängarna på sin elgitarr på ett sätt som nästan för tankarna till Jimi Hendrix.

Jan Gradvall

Roky Erickson with Okkervil River
Titel: True love cast out all evil
Skivbolag: Chemikal Underground/Border
Betyg: 4

För något år sedan renoverade vi lägenheten. Umgänget med hantverkarna var som det brukar vara. De anländer 07.00, bankar lite, svär lite, går igen 08.00; en procedur som upprepas i ett par veckor. Man säger hej och hej då men vet inte så mycket mer om varandra.

Men en morgon sade en målare plötsligt: ”Jag såg att du har några LP med Roky Erickson”.

Det blev, om inte ”the beginning of a beautiful friendship”, så åtminstone en början till betydligt gladare morgonumgänge över målarhinkarna. De som känner till Roky Erickson är inte många, men de som gör det känner gemenskap.

Roky Erickson, 62, från Austin, Texas, är mest känd för att han 1966 snäste sig igenom garagerockklassikern ”You’re gonna miss me” med sitt band The Thirteenth Floor Elevators. Därefter har han gjort sporadiska skivor, parallellt med att han fört en kamp mot sin schizofreni och långa perioder varit inlagd på sjukhus.

Rockhistorien är tyvärr full av exempel på mentalt instabila personer som hyllas för sin trasighet i stället för att få förståelse för sina problem.

Men detta album andas värdighet. På sitt första album på 14 år har Roky Erickson fått hjälp av Okkervil River, ett utmärkt ungt rockband som också kommer från Austin, Texas. Bandet fick 60 outgivna Roky Erickson-låtar att utgå ifrån och sedan förädlat de bästa av dem till detta blixtrande rockalbum.

Jan Gradvall

Anna Bergendahl
Titel: Yours sincerley
Skivbolag: Universal
Betyg: 2

Melodifestivalen-vinnaren Anna Bergendahl slog igenom när hon i uttagningarna till ”Idol” framförde en innerlig version av Bonnie Raitts ”Have a heart”. Den låten finns med även här – och visar hur hela detta debutalbum borde ha låtit.

Anna Bergendahl har en utmärkt countryröst. Albumet är producent och arrangerat av Dan Sundquist, känd från klassiska album med Reeperbahn och Jakob Hellman. Men ingen av dem kan rädda det ojämna och vilt spretiga låtmaterialet.

Jag skulle vilja höra ett album där Anna Bergendahl samarbetade med Louise Hoffsten.

Jan Gradvall

Petter
Titel: En räddare i nöden
Skivbolag: Pope/Universal
Betyg: 4

Det vore intressant att ta del av en studie om huruvida hiphop kan hjälpa dyslektiker. Jag vet inte om Jay-Z, världens störste rappare, har dyslexi eller någon form av lässvårigheter. Men i en dokumentär finns scener där Jay-Z berättar att han aldrig skriver ned sina texter på papper, utan memorerar dem i huvudet tills han kan dem utantill.

Vad Jay-Z uppnår med detta kan jämföras med Olof Lagercrantz tankar om vikten av att lära sig texter utantill i ”Om konsten att läsa och skriva”.

Petter är Sveriges Jay-Z. På senare år har han varit med öppen med sin dyslexi. Vikten av att just Petter på sitt nya album – hans starkaste hittills – har som tema att han hyllar böcker och läsning kan därför inte överskattas. Alla skolbibliotek borde köpa in den här skivan och ställa bredvid Salingers roman.

Jan Gradvall